Datadrivna beslut, hållbarhet och AI – det här behöver du ha koll på inför 2025

I förra årets trendspaning skrev vi att 2023 hade präglats av hög inflation, höga räntor och osäkerhet. Det stämmer i hög grad in på 2024 också.

Under 2025 kommer områden som teknikanvändning, hållbarhet och datadrivna insikter att vara centrala. För att behålla sin konkurrenskraft måste företagen inte bara hålla koll på siffrorna, utan också tackla regeländringar och använda rätt verktyg för att fatta smartare beslut.

Så hur skapar man förutsättningar för framgång? Våra experter delar sina tankar om de viktigaste frågorna.

Klicka på en rubrik i innehållsförteckningen för att komma direkt till ett visst avsnitt.

Hållbarhet blir affärsstrategiskt

Under 2025 och framåt behöver många företag ta krafttag kring sin hållbarhetsrapportering. Både lagkrav och tryck från kunder, investerare och andra intressenter ökar. Magnus Frick, auktoriserad redovisningskonsult och ansvarig för hållbarhetsredovisning för små och medelstora företag på VIEW Group Sverige kommenterar:

”Under 2024 har hållbarhetsapportering verkligen varit i fokus. Särskilt i och med de nya reglerna för hållbarhetsrapportering som trädde i kraft den 1 juli i år och som implementerar EU:s så kallade Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) i svensk lag. De nya reglerna innebär att fler bolag kommer att behöva hållbarhetsrapportera men också att rapporteringen blir mer omfattande än tidigare.

Kravet på hållbarhetsrapportering införs visserligen successivt baserat på bolagsstorlek men fler än de rapporterande företagen kommer att påverkas redan nu. Det genom att bolag i sin hållbarhetsrapport även behöver fokusera på sina leverantörers hållbarhet.

Även om man inte direkt berörs av lagkrav de första åren så tror jag att det är viktigt att börja jobba med hållbarhetsredovisning redan nu, inte bara för att rusta inför framtiden utan framförallt för att få hållbarhetstänket integrerat med de affärsmässiga strategierna på alla nivåer i bolaget för att öka sin konkurrenskraft.”

Magnus Frick, VIEW Group Sverige.

VIEW Groups hållbarhetsexpert i Norge, Tom Nøttveit, tillägger:

”Företagen som omfattas av lagkravet har ett stort jobb med att sätta sig in i regelverket och kraven på rapportering. Vi ser att många företag har förstärkt sin personalstyrka för att möta kraven, antingen internt eller genom att anlita extern hjälp.

Mitt generella råd är att börja med det här arbetet i god tid. Det finns mallar, system och teknik som kan underlätta insamling av information och utformningen av hållbarhetsrapporter. Men det är lätt att underskatta hur lång tid det tar att förstå vad som behöver göras och hur det ska göras. Det är ett omfattande arbete, och slutresultatet ska dessutom granskas av revisor eller annan oberoende part.”

Dataanalytikerna tar plats i ekonomiteamet

De flesta företag sitter på värdefull data om sin verksamhet, men har svårt att dra nytta av den eftersom det kan vara svårt att strukturera informationen och se sambanden. Espen Hovland, nordisk CFO för VIEW Group, ger sin bild av vad som krävs för att skapa bättre beslutsunderlag inför 2025.

Espen Hovland, VIEW Group.

”CFO:ns roll är under förändring. Vi behöver gå från att fokusera på traditionell ekonomisk kontroll till att ta ett strategiskt ledarskap och använda data för att driva tillväxt och fatta beslut. För att lyckas med det är Data Management centralt.

Först och främst måste ekonomiavdelningen förstå syftet med insamlingen av data. Ska datan användas för rapportering, för att ge insikter som stöd för beslut, eller för att automatisera processer? Tydliga mål hjälper teamet att fokusera på relevant data och verktyg som stöttar målen.

Om ditt företag har många system med affärsinformation kan det vara användbart att skapa en ”data dictionary” som beskriver vilka data som finns, hur de är definierade och hur de används. Utan bra definitioner blir Data Management en stor utmaning.

En vanlig fallgrop är att börja med att försöka ta fram insikter och analyser utan att först ha kontroll på datan. Det är att börja i fel ände.

När definitionerna är på plats måste ni bestämma hur datan ska struktureras och vilken databas som ska vara ”master”. Ju fler system och integrationer, desto större behov av internkontroll för att säkerställa datakvaliteten.

Inför 2025 och framåt är det avgörande att ha ett starkt beslutsunderlag. Det innebär investeringar i verktyg och kompetens för att säkerställa hög datakvalitet och förmågan att omvandla data till handlingsbara insikter.

Ett exempel är att använda ett bra business intelligence-verktyg för att få djupgående insikter i företaget och arbeta med drivkrafter för att optimera verksamheten.

Det blir också allt vanligare med specialiserade roller för dataanalys och datakvalitet även inom ekonomiavdelningar. Det räcker inte att ha avancerade system om teamet inte har rätt kompetens att använda dem.”

EU:s lönetransparens­direktiv väntar runt hörnet

Under 2025 behöver många företag förbereda sig inför att möta kraven i EU:s lönetransparensdirektiv. Direktivet antogs i maj 2023 och ska vara genomfört i alla medlemsländer senast den 7 juni 2026. I Sverige förväntas det träda i kraft den 1 juni 2026. Jenny Högberg, avdelningschef för ekonomi och lön på VIEW Groups Stockholmskontor, förklarar vad det innebär.

Jenny Högberg, VIEW Group Sverige.

”Syftet med lönetransparensdirektivet är att säkerställa rättvisa löner och minska osakliga löneskillnader, med fokus på jämställdhet mellan könen. För er som arbetsgivare innebär det ökade krav på insyn och tydliga processer kring lönerna, något som kan innebära att ni behöver se över rutiner, verktyg och leverantörer.

En central del av direktivet är kravet på årliga lönekartläggningar. Även om det redan är lagkrav för alla arbetsgivare i Sverige innebär direktivet högre krav på detaljerad dokumentation och redovisning av resultaten för arbetsgivare med minst tio anställda.

Det handlar inte bara om att identifiera osakliga löneskillnader utan också om att visa vilka åtgärder man genomför för att åtgärda dem. Resultaten ska vara tillgängliga för alla anställda och när det gäller arbetsgivare med 100 eller fler anställda även för myndigheter. Det kräver systematiska och transparenta processer.

Arbetsgivare med minst 100 anställda har också krav på sig att rapportera löneskillnader mellan könen till Diskrimineringsombudsmannen, DO.

En annan viktig aspekt är ökad transparens i rekryteringsprocesser. När direktivet införs måste jobbannonser innehålla lönespann och ni som arbetsgivare ska kunna motivera hur lönerna sätts, både för nya och befintliga roller.

Några tips i arbetet för att möta kraven i lönetransparensdirektivet är:

• Se över era rutiner för lönekartläggning och säkerställ att processerna uppfyller lagkraven och kan användas för att främja jämställdhet och rättvisa löner.
• Använd digitala verktyg för lönekartläggning eller ta hjälp av en partner som gör det. Automatiserade lösningar kan förenkla grundarbetet, spara tid och minska risken för fel.
• Uppdatera era lönepolicyer och rutiner för rekrytering så att de följer kraven och är rättvisa, tydliga och enkla både att implementera i verksamheten och att kommunicera internt och externt.
• Skapa en kultur av transparens. En öppen dialog om lönekriterier och lönesättning skapar förtroende och kan förebygga missförstånd.

Genom att ligga steget före minskar ni risken för kostsamma efterlevnadsproblem när direktivet införs. Men att leva upp till kraven i lönetransparensdirektivet handlar inte bara om att följa lagen utan är också en möjlighet att stärka ert arbetsgivarvarumärke och vara en attraktiv och rättvis arbetsplats, för både befintliga och potentiella nya medarbetare.”

AI-framgång kräver strategi och kompetens

Ingen har kunnat missa diskussionen om AI de senaste åren. Men många företag utnyttjar inte AI-tekniken till fullo och riskerar att hamna efter. Dennis Södergren, affärsområdeschef för IT och telefoni på VIEW Group Sverige beskriver orsakerna och vad som måste till.

Dennis Södergren, VIEW Group Sverige.

”Under 2025 är det dags för företagen att ta nästa steg i användningen av AI. De senaste årens snabba utveckling har öppnat mängder av nya möjligheter. Men många företag är fortfarande osäkra på hur de ska använda tekniken för att skapa verkligt värde och har inte riktigt kommit igång. Det rimmar med slutsatserna från regeringens AI-kommission som menar att Sverige ligger efter i användningen av AI.

En vanlig utmaning är att identifiera var AI kan ge störst effekt och var det är bäst att börja. De flesta ser potentialen i att automatisera processer och analysera stora datamängder men det kan vara svårt att prioritera för bäst resultat.

AI-lösningar kräver också ofta stora mängder data. Många företag saknar både tekniska lösningar och förståelse för hur man bäst ska samla in, lagra och hantera data på ett sätt som gör den användbar för AI.

En viktig aspekt att ha i åtanke när AI-lösningar ska bearbeta data, som ibland även kan innehålla känslig information, är säkerheten. Bristande säkerhetsrutiner kan leda till allvarliga konsekvenser som dataintrång, dataläckor eller felaktiga beslut baserade på manipulerad data. Det kan vara en utmaning att skydda AI-lösningarna mot cyberhot och säkerställa att dataintegriteten bevaras genom hela processen.

En annan källa till osäkerhet är gränsdragningen mellan leverantörens ansvar och det interna arbetet. Många leverantörer erbjuder paketlösningar som lovar snabb implementering men i praktiken kräver de ofta anpassningar och löpande justeringar för att fungera optimalt och passa företagets specifika behov.

Support och långsiktig förvaltning är andra viktiga områden. Vem ansvarar för att uppdatera algoritmerna eller hantera problem som kan uppstå efter implementeringen? Företagen måste också avgöra hur de ska bygga upp intern kompetens för att förstå, justera och optimera AI-lösningarna.

Hur kommer man då vidare? Några tips på vägen för att framgångsrikt implementera och använda AI är:

• Ta fram en AI-strategi där ni identifierar användningsområden, sätter tydliga mål och prioriterar insatserna.
• Sätt upp processer för insamling, lagring och hantering av data med fokus på integritet, säkerhet och kvalitet.
• Välj en partner som kan erbjuda anpassade lösningar och support för att möta din verksamhets specifika behov.
• Bygg upp intern kompetens för att följa upp och anpassa AI-lösningarna.”

Hög tid att flytta upp affärssystemet i molnet

Molnbaserade systemlösningar är både flexibla, kostnadseffektiva och säkra. Trots det finns det fortfarande många företag som inte har tagit steget upp i molnet. VIEW Group Sveriges försäljningsdirektör Mikael Ljungar ger sin bild av affärssystemslandskapet inför 2025.

Mikael Ljungar, VIEW Group Sverige.

”Det är flera faktorer som gör att det rör sig på marknaden idag. Gamla affärssystem fasas ut, och de som ännu inte har bytt tvingas nu hitta alternativa lösningar.

Under de senaste åren har vi sett två viktiga drivkrafter:

1. Molnbaserade lösningar har blivit bättre.
2. Större företag är mer öppna för att anpassa sina processer till systemen, istället för att anpassa systemen till processerna.

Kapacitet och kompetens kommer att vara en utmaning framöver. Många stora företag planerar att migrera de kommande 2–3 åren, och kompetens att implementera molnbaserade affärssystem är redan en bristvara. Det är inte tekniken som sätter gränserna. Om du har kapacitet saknar du ofta kompetens, och har du kompetens är det kapaciteten som blir en återkommande utmaning.

Nu blickar vi mot 2025, och det enda jag har att säga till dem som inte är i molnet eller på väg dit: Skärpning!”

Vårt medskick inför 2025

Att förutse framtiden är ingen enkel uppgift, men baserat på den utveckling våra experter presenterar ser 2025 ut att bli ett spännande år för många företag – särskilt för de som kan utnyttja teknik och rätt verktyg för att ligga steget före.

Det sägs att de fem dyraste orden i näringslivet är: ”Så har vi alltid gjort”. Med det i åtanke är en sak säker: Företag som inte tar tillvara på nya möjligheter riskerar att hamna på efterkälken och förlora sin konkurrenskraft.